Framtids staden: Bottenvånigen
Introduktion
Vi har fått i uppgift att designa botten planen utav dem nya kvarteren inom Nacka kommun. Målet är att
designa bottenvåningar som är visionära och flexibla.
Vi är glada att ha blivit tilldelat detta eftersom det är en viktig del utav samhället och bidrar till
social hållbarhet, vilket är ett av hållbarhetsmålen.
Vår grupp:
Noel: Infomedia
Oskar: Design
Hedvig: Samhällsbyggande
Waled: Teknikvetenskap
Bakgrund/nuläge
I nuläget brukar bottenvåningar sällan vara använda något optimalt i vårat samhälle. Det är tyvärr sällan de blir använda till lokaler för olika verksamheter utan står väldigt ofta tomma, speciellt i små bostadsområden. Det är bland annat för att de inte är anpassbara utan behöver istället ändras om för varje ny verksamhet som ska vara där. Vi vill också göra kvarteren trevligare genom att inreda gatorna mer med parker, bänkar och växtlighet
I det specifika området vi har valt är bottenvåningarna relativt väl använda, men det kommer fortfarande blir problem på lång sikt när läget förändras och verksamheterna måste flytta. Det som händer lätt då är att allt försvinner utan att något ersätter det och det gör att kvarteret “förlorar sin själ” på många sätt.
Problemformulering
Problemet som vi vill lösa är att markskiktet i små bostadsområden ofta är död. Det är inget liv där och kvarteren får därför inget samhörighet. Detta är till del orsakat för att de inte är något hemtrevliga och saknar saker som: mötesplatser, dekorationer och växtlighet. Detta är viktigt att ha för att kvarteren inte bara ska vara för att bo, utan också för att leva i.
Problemformulering
Detta orsakas också av att det inte finns några verksamheter i området. Även fast man kanske inte tror att det behövs saker som butiker och cafér, så är det ändå väldigt viktigt för att ge folk en anledning att gå ut att röra på sig för att få dem att träffa nya människor och binda kvarteret samman.
Våra lösningar
Nya tänkta bottenvånigar
Vår första lösning är att göra botten våningarna mer flexibla. En stor anledning till varför det blir tomt i många hus är för att efter första verksamheten flyttat så flyttar det inte en till. Det är för att lokalen inte passar den nya verksamhetens behov och de då skulle behöva ta på sig en stor kostnad för att bygga om den. Det vill vi lösa genom att uppfinna ett par väggar som går att flytta på. Det skulle göra att man snabbt och smidigt skulle kunna forma om lokalen efter verksamhetens behov. Man skulle också kunna dela en större lokal i två bitar.
Öka trygghet
Öka trygghet, speciellt under nattetid. Ett av de grundläggande kraven på att ett kvarter ska kunna fungera och att människor ska vilja vara ute och röra på sig är att de som bor där. Detta skulle vi göra främst genom upplysta gator. Genom att designa kvarter runt stora upplysta “huvudgator” så att man inte måste gå på mindre dåligt upplysta gator för att komma hem.
Nya mötesplatser
Ett kvarter måste ju som sagt inte bara gå att bo i utan också att leva i och för att man ska kunna göra det måste det finnas saker i kvarteren att göra. Detta skulle vara saker som lekplatser, torg, parker och utegym. Dessa olika saker skulle främja gemenskapen inom kvarteren och få folk att vara ute vilket är bra för folkhälsan. När folk är ute och rör på sig hjälper det också små affärer att få fler kunder och gör det tryggare att vara ute på kvällen.
Mysigare kvarter
Vi vill göra kvarter mysigare. Att göra kvarteren mysigare kanske låter konstigt men betyder egentligen till mesta del att få in mer grönt. Att ha natur runt sig är väldigt fördelaktigt då det: Kan bidra till bättre luftkvalitet Är bra för mental hälsa då storstadsmiljö med brist på växtlighet kan upplevas som nedsättande. Är bra för naturen Får kvarteren att kännas som mer levande
Organisera aktiviteter
De mötesplatser som vi diskuterade tidigare kan också användas för att organisera olika aktiviteter, till exempel loppisar och fester. Dessa aktiviteter skulle organiseras av en styrelse som är uppbyggd av boenden i kvarteren. Detta skulle bidra genom att verkligen binda samman kvarteren och få folk att lära känna varandra. Lokala verksamheter skulle självklart också ha del av det här, då de kan delta i detta och utföra försäljning.
Diskussion
Etiska frågeställningar: De enda etiska frågor ställningarna kring vår lösning är då att detta kanske skulle känns påtvingat för dem boende i dessa kvarter. men det är vi då måste tänka på er. Detta är ju gjort för att hjälpa dem.
Ekologiska aspekter
De ekologiska aspekten av det hela är ju bara positiva. våran kvartersdesign är ju till stor del baserat kring att främja växlighet, delvis för att främja naturen, men också för att det på många sätt också hjälper oss människor att ha närvarande natur.
Ekonomiska aspekter
De ekonomiska aspekten av det hela är ju också bara positiva. vi har sagt främja små verksamheter vilket skulle skapa jobb och hjälpa ekonomin genom att främja flödet av pengar. dessa verksamheter jag också mindre lokalt ägda verksamheter Vilket då hjälper oss att inte bara ha massor utav stora kedjor.
Sociala aspekter
De sociala aspekterna av hela projektet är också enbart positiva. Våran lösning skulle främja social hållbarhet genom att verkligen vill ha samma de här kvarteren och som sagt var gör de till ställen att leva i inte bara bo i. Enligt vår analys så är det inte heller någon som skulle kunna finna sig kränkt av våran lösning.