För att göra stråket mer miljövänligt kan delar av belysningen drivas med solenergi. Regnvatten kan också användas för att vattna växter längs vägen. Fler växter och grönområden gör platsen trevligare samtidigt som de bidrar till bättre miljö och luftkvalitet. En utmaning är att solceller fungerar sämre under vintern och vid molnigt väder, vilket gör att flera energilösningar kan behöva kombineras.

Att bygga nya gångvägar, installera belysning och skapa mötesplatser innebär kostnader. Samtidigt kan investeringarna ge långsiktiga vinster genom minskat underhåll och lägre energiförbrukning om energieffektiva lösningar används. Därför är det viktigt att prioritera de största problemen först, främst belysning och framkomlighet.

Den sociala hållbarheten förbättras genom att skapa en plats där människor vill vistas och mötas. Idag fungerar stråket mest som en transportväg. Genom att lägga till bänkar, mötesplatser och aktiviteter som exempelvis pingisbord eller utegym blir området mer levande. Detta är särskilt viktigt för ungdomar som behöver trygga platser att träffa vänner på före och efter skolan. Det är samtidigt viktigt att balansera olika behov. Vissa vill ha lugna miljöer medan andra vill ha mer aktivitet. Därför bör stråket innehålla både mötesplatser och lugnare områden.

En viktig etisk fråga är trygghet. Alla människor ska kunna använda stråket utan att känna oro eller otrygghet. Idag kan särskilt yngre elever känna sig obekväma när de behöver gå på trånga gångvägar tillsammans med äldre ungdomar. Den dåliga belysningen gör också att området känns mindre säkert under kvällar och mörka vintereftermiddagar. En annan etisk aspekt handlar om tillgänglighet och rättvisa. Stråket ska vara lätt att använda för alla, oavsett ålder eller förutsättningar. Genom att skapa tydligare gångvägar, bättre belysning och fler platser att vila på blir området mer inkluderande och tillgängligt.